Sankt Ignatios Foundation har varit engagerad sedan 2014 i att stärka integrationen av Ukraina med det europeiska samhället, och försökt omfatta alla tre östliga kyrkor i Ukraina: Autocephalous Orthodox Church of Ukraine, Ukrainian Orthodox Church (Ex-Moscow Patriarchate) och den grekisk-katolska kyrkan. kyrkan i Ukraina. Detta projekt föreställer sig de östliga kyrkornas roll i att stärka kopplingen mellan civilsamhället och representativ demokrati, och hur teologi kan dra nytta av detta.

Projektbeskrivning: Förslaget är ett samarbetsprojekt mellan Sankt Ignatios Foundation och European Centre for Strategic Analytics (ECSA) i Ukraina. Ukraina har ett starkt civilt samhälle, som har överlevt flera övergångsfaser i samhället, men det är ett samhälle präglat av stora protester under de senaste decennierna. Sverige har varit en stor givare i återuppbyggnaden av Ukraina, men Ukraina lider fortfarande av en svag länk mellan civilsamhället och representativ demokrati. Genom detta projekt hoppas vi bidra till förståelsen för hur civilsamhället kan stärkas

Syfte och mål

Syftet med detta projekt är att förstå hur denna länk fungerar och hur utvecklingen av ett starkt civilt samhälle bortom protestera kan vara möjlig, och hur kyrkor kan delta i detta. Projektet har fyra mål:

1. Vi behöver en bättre förståelse för varför den positiva energin i dessa protester inte kanaliseras till representativa demokratiska institutioner. Positiva alternativ kan inte dyka upp utan att gå vidare med att förstå den sociala struktur som skapar en obalans mellan civilsamhället och representativ demokrati. De senaste åren har skapat trender i det civila samhället som är svåra att förstå. Detta tycks både vara orsakat av åsikter som har svängt från hög optimism till djup förtvivlan. Vi har dock sett en ny medborgarmobilisering, över hela världen, med anmärkningsvärda demokratiska genombrott, som har lett till en ny gryning för hur man kan stödja civilsamhället (se Rapport 2015:01 till Expertgruppen för biståndsanalys (EBA)). Det första målet är att kartlägga och försöka förstå denna globala förändring och hur den har påverkat Ukraina, före kriget, och hur kyrkorna har deltagit och reagerat på detta.
   
   
2. Det andra målet är att ta en blick på den nuvarande situationen i skuggan av kriget. Har konflikten försvagat civilsamhället, eller förstärkt det? En annan fråga gäller kopplingen mellan civilsamhället och representativ demokrati. Har denna koppling försvagats eller kan vi ha en förväntan om att civilsamhället kommer att kunna överföra handlingen att protestera till att delta i val? Slutligen, har den kyrkliga situationen påverkat detta i någon riktning?
   
   
3. Det tredje målet är att titta på nya modeller för demokratiskt deltagande bortom att protestera. Vilka exempel hittar vi på plats och hur kan vi mäta dess effekt? Vilka andra modeller har vi, som till exempel Svensk Folkbildning? Vilken typ av teologisk modell kommer att främja civilsamhället att delta i representativ demokrati?
   
   
4. Det slutliga målet handlar om institutionalisering av en demokrati bortom protester, där vi tittar närmare på kyrkans offentliga roll i demokratiseringsprocesser, som kommer att betraktas som public ecklesiologi.